Helgen tillbringades i huvudstaden. En stad som fullkomligt kokade, både av värmebölja och av Prideyra.
Naturligtvis såg vi paraden som drog genom hela centrum. Vilken glädje och vilken fest det var!
Men anledningen, den riktigt stora anledningen till att vi åkt till Stockholm var att Peter Lemarc skulle spela på Skeppsholmen. Hans allra sista konsert ever. Förskräckligt sorgligt, men efter vad han och hans familj har gått igenom de senaste åren förstår jag honom. Har man dessutom stor scenskräck frestar nog liveframträdanden på. Det kostar mer än vad det smakar.
Behöver jag säga att konserten var magisk?.. Extra allt av allting liksom. Han gav så oerhört av sig själv och jag hoppas att vi dryga 10000 i publiken gav honom något tillbaka. En rejäl energiboost som räcker länge. För det är han värd. En av våra absolut bästa artister och låtskrivare vi har i landet, så är det.
Och på söndagmorgonen, innan vi åkte hem hann vi en sväng förbi Hötorgsloppisen. Det enda jag hade med mig hem var denna mycket lilla o hemskt söta ekorre. Inget mer hittade jag.
Men med gårdagens konsert fortfarande ringande i öronen gjorde det faktiskt ingenting. För jag hade fått en upplevelse som aldrig kommer att komma igen. :)
