Djurens loppis

Det gick jättebra i söndags! Många trevliga kunder, en del köpte mycket, andra mindre. En del tittade bara, kanske tog en fika. Men vi fick sålt en hel del, mycket mer än vad vi trott.
Och alla pengarna går direkt till djurhemmet och de herrelösa katterna.
Vi fick mycket beröm att det såg trevligt ut, vilket naturligtvis var jättekul.
Det är ju trots allt lite svårt att få det precis som man vill när det enda man har att tillgå är skänkta saker av alla de slag. Svårt att sätta sin egen prägel då.
Här kommer en bildkavalkad.

Jag har blivit med loppis!

Jag ägnar ju en del av min fritid åt att ta hand om hemlösa katter på ett djurhem. Nu har detta djurhem också en loppis, i vilken jag inte alls varit engagerad förut. Den har inte haft öppet speciellt ofta heller.

Nu hade man ingen som ville sköta den så då föll lotten på oss volontärer om vi ville driva den. Och vi var två stycken som på bumsen sa att det ville vi visst!

Tänkte att det skulle bli en ny erfarenhet att för en gångs skull sälja saker. 

För två veckor sedan kom vi dit för första gången och tänkte "plocka lite"men synen som mötte oss vara bara ett fullkomligt kaos. Saker överallt, ingen som helst struktur eller planering.

Kändes ett tag som om vi tagit oss vatten över huvudet, men nu, efter ett antal timmars jobb har vi fått det SÅ fint!

För det är så att imorgon öppnar vi för första gången, det ska bli så spännande!

Tänkte bjuda på några bilder på hur det såg ut innan, då vi kom dit och inte visst i vilket hörn vi skulle börja röja...

Sen ska ni också få se bilder på hur fint och inbjudande det blev när vi var färdiga. Men de bilderna sparar jag på ett tag...

Bästisar från förr?

En gång i tiden var de bästisar, inget kunde skilja dem åt. I vått och torrt hängde de ihop.
Men sen hände något. Måns började umgås i andra kretsar, hittade nya, mer spännande polare. Han var nyfiken och provade på det mesta. Han förändrades. Pälsen miste sin glans och ändrade färg. Blicken blev stel och stirrande. Missan kände inte igen sin kompis längre. När han sedan började klä sig konstigt och tappade i vikt förstod hon att ingenting skulle bli som förut.
Nu har de ingenting gemensamt och ingenting att säga varandra...

Ett tomt rum

Det finns ett så gott som tomt rum här hemma. Ytterligare ett av barnen flyttade hemifrån för ett par veckor sedan, och de övriga har flyttat runt och bytt rum med varandra. Och resultatet i detta blev ett tomt rum. Här bodde förut "lilleman". Nu är ju han visserligen 14 år och kanske inte så liten. Men det är iallafall hans rum. Med blå tapet som han valt själv och härlig utgång till balkongen.
Ni kanske förstår vilka planer jag har för detta rum. Jag ser framför mig bäddsoffa, skrivbord, kanske en bokhylla...
Och den blå väggen ska ersättas med en mönstrad fondtapet. tror det blir denna, om den fortfarande finns att få tag på. Över fönstret och balkongdörren ska jag sätta upp en kornisch. Och jag kommer att få användning för flera av mina lampor jag fyndat men som bara står undangömda för att platsen inte riktigt funnits.
Det finns en hel del att göra, men det ska bli roligt, och jag håller bloggen uppdaterad på vad som händer. Vi ses!

Glöggmuggar

När man hittar åtta glöggmuggar i finaste servisen Vineta gäller det att passa på. Trots att det är April och julen ligger jättelångt bort. Fast å andra sidan går det att dricka glögg året runt. Så det så.

Kvartett i landskapsfröknar

Förra veckan lyckades jag, efter ett par svettiga budgivningar, vinna inte mindre än fyra auktioner inom loppet av några minuter! Och resultatet av det blev ytterligare fyra landskapsflickor av Tore Borg. 

Fröken Ångermanland (Styvmorsviol) och fröken Södermanland (Näckros)

 Fröken Halland (Ginst) och fröken Norrbotten (Åkerbär)

Samlingen i sin helhet, så här långt. Rätt så imponerande, eller hur? Men än finns det MÅNGA landskap kvar att hitta...

Glad Påsk!

Med detta, inte helt nytagna kort, vill jag önska alla mina läsare en glad påsk.
Trots min ringa ålder på kortet kan ni se hur jag riktigt beundrar det vackra teakbordet och spanar längtansfullt på de gamla påsktupparna. Inte mycket har ändrat sig. Nja, det ska väl vara klädsmaken då...