Jurtjyrkogården

En bit från där vi bor, i Kullsäter finns ett djurkrematorium. Dit kan man lämna sina avlidna djur för att få dem kremerade. Sedan grävs askan ner i skogen om man så vill. Vi har själva där med en av våra katter för ett par år sedan då hon blivit påkörd utanför vårt  hus. Djurklinikerna i stan lämnar också sina djur som avlivats dit, så vi lär ha fler djur, vars aska ligger någonstans i den skogen.
I anslutning till krematoriet, mitt inne i skogen har man anrättat en minnesplats dit sörjande hussar och mattar kan gå och minnas sitt djur. Denna plats är både mysig och lite skrämmande. För där har genom tidens lopp vuxit upp som en liten kyrkogård med gravstenar, minnessaker och fotografier.

 En enkel pil visar var i skogen man ska gå in.

Där får man följa en upptrampad stig. Ni som sett filmen Jurtjyrkogården förstår precis känslan man får när man går här.

 Flera pilar som visar vägen allt längre in i skogen.

Ett tag tror man att stigen aldrig kommer att ta slut...

Men så öppnar sig en glänta i skogen, och där är den, minnesplatsen. Och överallt står det blommor, gravstenar och fotografier. En del väldigt gamla, och en del med alldeles färska blommor på.
Jag blev så fascinerad av stämningen att jag tog lite bilder. Hoppas jag kan förmedla lite av känslan. Jag har försökt att inte få med bilder och namn på djuren för på något vis känns det fel att fota så, det blir för nära...

Favoritbollarna ligger och väntar...

Bästa leksaken, inplastad för att hålla sig fin.

Många leksaker hänger i träden