11 oktober 2017

Tänk, jag kan nästan allting...


Även hösten präglas titt som tätt av en känsla i missmodets tecken. Ett ännu ej avslutat arbete som jag helst vill fly ifrån och en sjukdom utan egentlig diagnos gör att det känns lite trögt ibland...
Men, det är då man får slå sig för bröstet, och säga "vad bra jag är". För det är faktiskt så att likt min namne Lotta på Bråkmakargatan så "kan jag faktiskt nästan allting (utom att åka skidor)"!
Tex så är jag riktigt vass på att klä om jättestora lampskärmar. Har jag märkt.
I somras köpte jag en teaklampfot för en guldpeng (billigt!), sedan har den blivit stående i förrådet i väntan på passande skärm. Hittade en på IKEA i helgen.
Men så fort jag fick upp den såg jag att något behövde göras. Likt en stor, beige potatis stod den där i hörnet. Inte snyggt alla faktiskt. Formen på skärmen var ok, men det fattades helt klart färg o mönster för att den skulle smälta in i vårt brokiga vardagsrum.








En gammal gardinkappa fick sätta livet till, och tre klistertuber gick det åt. Men en dag senare var den så här fin.
Jag är jättenöjd, och konstaterar att jag faktiskt är rätt så grym på att klä om lampskärmar!
Och det är ju alltid något när livet känns lite trögt ibland...






1 kommentar:

  1. Det blev fint! Använde du en spackel för att få en jämn klisteryta så att tyget inte blir korvigt? Fylld du skärmen med en kudde som mothåll och långagummiband utanpå eller hur gick appliceringen till?

    SvaraRadera