20 februari 2014

Tummen upp för 70-talet


Varje torsdag i den lokala dagstidningen följer det med en bostadsbilaga.  I dagens upplaga kunde man läsa om en familj som stolt (!) berättade att de renoverat sitt hem från 70-tal till 2014 på två veckor. De hade köpt ett gammalt hus som ingen gjort ett dugg med sedan 70-talet, blåst ut det fullständigt och sedan inrett det på ett personligt och orginellt sätt i vitt och svart, med accentfärger som lila och turkos.  I reportaget ser man ett par ”före-bilder” på kök och badrum, och jag vill bara gråta… Får man verkligen göra så? Borde det inte vara erlagt med någon form av straffavgift att slakta ett hus så fullständigt. Att fullkomligt förstöra, och sedan gå ut och tro man är originell med lila gardiner och skålar?? Vi lever i en ding.ding värld. 



 Här hyllar vi i alla fall 70-talet. Decenniet då brun ansågs vara den allra hetaste inredningsfärgen. Då inget mönster kunde vara för grilligt, och ingen färg upplevdes som för stark.  Senaste fyndet består av fem assietter till min midsommarservis. Med dessa kan du ta precis hur stor tårtbit som helst, ingen ser den, för allt du lägger på tallriken kommer att "försvinna" i det enorma och färgglada bladverket!

5 kommentarer:

  1. Håller fullständigt med. Alla dessa fina funktionella kök som nu ligger på tippen, många gånger ersatta av nya i sämre material med sämre funktion. Trist. /Kerstin

    SvaraRadera
  2. Å vad jag håller med dig. Läste även jag om husförvandlingen och förra veckan fanns samma förvandling i vår lilla lokaltidning. På bilderna var det betydligt finare och personligare på förebilderna än efter den så kallade renoveringen.
    Med vänliga hälsningar

    SvaraRadera
  3. Helt enig, jeg får helt vondt i meg når folk kjøper fine teakmøbler og lingende og maler det antikkhvitt. I tillegg kaller de det restaurering!

    SvaraRadera
  4. Äntligen någon som tänker som jag... De få gånger som ett orört hus eller en lägenhet från "då" är till salu så förstår man ju att det inte dröjer länge innan allt är utrivet och vitt vitt vitt, eller snart det nya som var åt grått som det hördes ;)... Det borde finnas någon slags "k-märkning" för sånt här, så det kunde bevaras och återställas ;) Tack för en bra blogg, väldigt inspirerande och fin! // Carina från Jämtland

    SvaraRadera
  5. Jag håller med dej. Det behövdes nog i och för sig fräschas upp en del om det var 40 år gammal inredning men att riva ut allt verkar helt galet .Förfasar mej över allt fint som kastas och förstörs.
    Låter lite tramsigt också att kalla inredning för personlig när man bara följer trenderna.

    SvaraRadera