Ljudet av ett russin...

Mina trasiga njurar tar medicinerna hand om, men för att skydda själen mot stressen jag upplever i mitt arbete ( jag måste ju faktiskt jobba kvar året ut) har min läkare remitterat mig till en kurs i mindfulness.
Den började igår och vi ska träffas en gång i veckan.

Första gången fick vi sitta i en halvcirkel och lyssna(!) på varsitt russin som vi fick i handen.

Väljer att inte kommentera detta närmare, utan jag hoppas att jag efter ett par veckor ska förstå hur icke-ljudet av ett russin ska få mig att komma till insikt till hur jag ska bli en bättre stresshanterare.

Visar istället ett fynd jag gjorde i somras. Den fungerar alldeles utmärkt (men det är helt fel ljus i!), och de trettio kronorna som jag fick ge för den är väl närmare att betrakta som gratis.
Men, den behöver mycket pyssel och kärlek, och sånt är jättebra terapi för mig. Att skruva, putsa och laga.
Så det tänker jag göra. Så får vi se om russinen börjar tala till mig eller ej...